näst sista passet gjort

Måndag morgon och jag sitter i vårt mysiga kök och äter frukost. 

Hela helgen har jag bott på Tegeluddsvägen och scriptat sport.

Hur gick det till? Jag? Sport? Porque?  Ok bra jobb att ha när jag frilansar, drygar ut kassa 

ganska rejält. Det tar dock på min emotionella kassa.

Tänk er att gå fyra trappor ner klockan 11 en lördag förmiddag och inte komma upp igen fören klocka 23 dagen därpå.

Och ensam tjej som jag är där nere är stämningen och snacket på en viss "grabbig" nivå.

Vad jag inte förstår är varför killar, män, blir så urkiga när de kommer sig samman i grupp.

Med urkiga menar jag det tas fram bilder på snygga tjejer, det snackas om "ja ja kärringen vill att jag kommer hem men jag vill på krogen" JAAAAA tjutar de andra pojkarna då och dunkar honom i ryggen.

Men så tänker jag att massa andra killar jag känner, tex älskade P, kollegan E och söta C de pratar inte så. Har det att göra med att de är vid 40 strecket och grabbarna fyra trappor ner fortfarande inte lämnat 30?

Eller har det att göra med att det enda intresset de har är sport? Och missat att det finna en hel värld utanför det?

Efter åtta timmars fotboll igår hade jag blivit hjärntvättad, fick ut mig något urkigt och det nya teamet som kommit då garvade och sa: Men Nina, nu har du suttit här nere alldeles för länge, du låter som en grabb.

Tack och lov var det mitt näst sista pass för i vår.

Idag ska jag umgås med vackra E och söta H, titta på tyg till bröllopsklänning och bara vara tjej.

Halleluja - jag kommer bli mig själv igen.