bra beslut eller ej

För ett år sedan tog jag ett beslut som då var baserade på hur livet såg ut då och hur jag trodde att det skulle se ut.

Livet förändrades radikalt efter att beslutet var taget men jag tänkte positivt och glatt: det kommer bli toppen ändå. Alltid kul med förändring.

Nu efter sex månader inser jag att det var ett riktigt dåligt beslut. På nästan alla sätt. Tråkigt, ointressant, oinspirerande, fantasilöst, nedtryckande, hämmande, icke utmanande, icke utvecklande. Dags att ta ett nytt beslut.

Jag har som tur är ett år på mig att ta detta beslut. Annat mycket roligare och utmanande står vid dörren knackandes och vill in. Jag ska hänge mig åt detta och under tiden ta mitt nya beslut. Med bra strategi och kanske lite tur kommer det beslutet antagligen bli ett av de bästa jag tar.

solen lyser

På min balkong är det ljuvligt kl 9 på morgonen. Kaffe, yougurt och tidningen. Mannen sover fortfarande och jag får njuta av ensamheten en stund till.

Ändå gnager det lite i magen. Det är inte hunger. Det är inte Plupp.

Bokföring.

Revisorn vill ha sitt.

Söndag klockan 21 är min deadline.

Vart tog min sol vägen?

svarta män

Systra mi och jag avslutade en supermysig lunch i parken.

Lunchen inhämtades från Matdistriktet , gott,  ekovänlig, närodlat, hemmalagat och alldeles alldeles underbart.

Diverse snack om familj, vänner, världen och framtiden.

Först bjöd syster på lunchen och snälla lillasyster som jag är ville jag bjuda tillbaka med en kaffe från Sosta.

Sagt och gjort nerför trapporna, över gatan in på lilla lilla kaffehålet.

Jag dricker inte kaffe, men smakar gärna lite,  säger syster. Kaffet beställt och anländer dags för betalning. Oj då... inga kontanter. Pinsamt…Syster? Kan du snälla?

Under denna tid har syster iakttagit klientelet på kaffehålet.

Män. 30 år och uppåt. Helst svart klädda. Gärna business. Med en och annan reklam/designkille i den lilla gruppen.

Vad var detta om? Utomlands är dessa hål fyllda med diverse kön, klädslar och åldrar.

Ligger Sverige efter i jämlikheten på att vara på äkta kaffeställe? Behöver starta kvotering även här?

Who let the dogs out?

                                                    

tårar och sol

Dagen börjar efter fyra timmars sömn och 40 minuters näsblod.

Bra kombination? Borde kanske säga mig något?

Fatta hur mycket papper som går åt till att försöka stoppa så mycket blod.

Det är enda gången som jag faktiskt tål att se blod.

Konstigt jag som i princip svimmar varje gång annars.

Kanske för att det är utblandat med snor...? 

Efter att ha blodat klart var det dags att hämta hyrbil.

Stressas, svettig trött. Ska man inte köra bil. Tydligen.

VARFÖR stod den där j*la pelaren i vägen? Och varför var inte bilen städad? Och varför har inte bilfirman lagt i nya plastgrunkor att blåsa alkohol i? Va? Va? Va?

Nu ska jag se om jag kan lura dem att det inte var jag som repade bilen... Blivande mannen tittar snett på mig när jag säger att: får jag herpes och grissjukan av bilfirman tänker jag lura dem på reporna. Tur att blivande mannen och jag kompletterar varandra i ärlighet. jag tror vi kan komma långt med den kombinationen.

Körde hela familjen till Arlanda för att lämna A på flyg till Bangkok. Alldeles olagligt många i bilen, Mcdonken med väldigt bakis Ad och sedan tårar vid gaten. Vad stor hon har blivit. Min lilla Bambi ska nu på alldeles egna långa fina ben ska sitta på storflyg till Asien. Utan oss. Antagligen klarar hon av det bättre än mig. Ta hand om dig vackra flicka.

Dagen avrundas med sol i park, världens godaste kaffe tillsammans med sötaste familjen min.

Tack alla för att ni finns.