inte utan min cykel

Utan min cykel skulle jag inte klara livet speciellt bra tror jag.

Även om det är tar emot vissa dagar att sätta sig och trampa i motvind, regn och grus så är det lika skönt när jag är framme vid mitt mål.

Frisk luft (nja enligt Stockholms mått i alla fall). Härlig utsikt.  Skrika ut mitt dåliga morgonhumör på andra cyklister som tappar allt sunt förnuft så snart det sätter sig på sin hoj. Ljus. En stund för mig själv.

Synd att jag inte kan cykla även inne på jobbet – så mycket roligare jag skulle ha då.

äventyr

Grinda, havet, lugnet, tystnaden är som balsam för själen.

Sovandes alldeles vit i ansiktet av solskydd, måsarna och vattnet gav vackra ljud omkring mig på min filt missade jag ovanstående fina ord.

Vaknade av att vackre mannen skrattade gott: du har sovit i två timmar.

Mannen och jag är fullkomligt olika emellanåt. "det är kallt" kommer från mannen som i sin annons sa: äventyrare, seglare, skidåkare, skridskoåkare.

Hello, vad hände? han fiskade upp mig från nätet och blev mindre äventyrlig...hmhm... det ska jag ta ur honom.

"Kom vi går på upptäckspromenad" Sagt och gjort. Efter 100 meter tröttnade jag på att vara Kruse och såg bryggan mitt i solen helt vindstilla. Vi har nått vårt mål hojtar jag. Men 50 meter längre bort ligger ju baren med vin säger mannen. Nej nej vi har ju fika med oss.

Undrar just vem som "inspirerat" honom till att bli mindre äventyrlig...Upsi!

lämnar stan

för dan

Solen skiner det är 27 grader på balkongen

Efter en mycket bra vecka i livet lämnar jag nu stan över dagen tillsammans med den blivande underbare maken.

Grinda here we come!

Undrar fall STOR sallad med massa salami, mozzarella och annat grönt, muffins, ostar, bröd, frukt, kaffe, vatten, böcker, tidningar, solskydd kan hålla oss vid liv om vi skulle bli strandsatta.

Om jag inte kommer tillbak vet ni i alla fall vart jag finns.

länge sedan nu

Det var länge sedan jag skrev något till mig själv och mina kära trogna bloggerfans.
Men det som absolut var länge sedan var en frukost på uteservering.
Efter att dagen börjat med huvudvärk (efter gårdagens gråtflod till Despo) ingen matlust och vanlig förvirring i: Vad ska jag ha på mig. Det hela slutade med träningskläder hetsande för att hämta yogamattan som glömdes på plats för två veckor sedan.
Älskade matta – tack snälla för att ingen snott dig. 

I alla fall...
På något sätt vände allt och blev mycket bättre. Varje dag får jag cykla eller promenera utmed Stadsgården och varje dag händer det något nytt. Sol, dimma, regn eller moln. Det spelar ingen roll – Stockholm är alltid lika häftigt att beskåda.
Så hetsturen blev en stilla tur. Som avslutades på Albert and Jacks uteservering på Engelbrektsgatan
Kaffe och leverpastejsmörgås i solen. Det fick mig att totalt leva igen.
Med älskade syster som sällskap i örat och kaffekoppen i handen och utsikt på Humlan och alla stekare – livet är vackert.

gullstekish